Att ha gjort ett kap





När vi var i Karlsborg för någon vecka sedan så hade vi ju en liten fotografering med Modesto. Ni vet då när vi var på ett gammalt militärsjukhus och krälade bland döda flugor och damm? 
Allt för konsten och allt det där.. 
Nåväl, på fötterna hade vi ju såklart skor från Modestos höstsortiment. Och jag föll, hårt. Ja, inte i skorna, för de är superlätta att gå i. Men för skorna. (Titta efter själva; HÄR & HÄR)


När vi var klara för dagen så var skorna ehm... allt annat än rena. Ni kan ju själv tänka er, om jag hade flug-lik i håret, hur skorna såg ut då? 
Dammiga, minst sagt. Och säkert täckta i ett och annat lik de med. De gick i alla fall inte att sälja i butik, för vem hade blivit glad för ett par flug-lik-stövletter liksom? Nej, jag menar det. Så Jenny lät mig köpa båda paren till priset av ett. Ni förstår ju, jag stod och gapade som en liten fågelunge och tyckte nästan att det var för bra för att vara sant. Sedan slog jag till snabbt som attan, så att hon inte skulle hinna ändra sig.


Behöver jag säga att det var var en väldigt lycklig Bandit som lämnade Karlsborg den där lördagen? Men två par nya stövletter i bagaget, materiell lycka när den är som allra bäst. 




Tillbaka-till-skolan-måndag

Tröja // Jeans // Jacka // Skor



Idag är en stor dag för många. 

Idag börjar skolorna här i sommarstaden, det om något är väl ett tecken på att hösten är här nu. Och visst är det väl okej att hösten är här när alla barnen börjat skolan igen? 

Vilken sommar de har haft, en sån sommar som man själv minns från barndomen. Med varma dagar och ljumna kvällar, som uppgjort för att göra ingenting, för att bara vara. 

För det är så jag minns somrarna som barn, visst minns jag resor vi har gjort och platser jag har sett. Men sommar för mig är de där ändlösa veckorna när man var ledig från dagis/fritids och dagarna liksom flöt ihop. De allra flesta dagarna spenderade man på stranden, från tidig morgon, kylväskan fylld till bredden med pannkakor och annat gott. Om regnet mot förmodan öste ner så lekte man med grannbarnen. Också förstås, de ljusa grillkvällar då man fick vara uppe extra länge.  
Det är de minnena som är sommar för mig. 


Och precis sån sommar önskar jag att alla barn som i morse satte sig i sina bänkar och började en ny årskurs hade. En sommar att minnas med värme.  





Insta Of the Week








Att ha en egen fotograf och stylist




Igår när Emma var här så slet hon som vanligt upp garderobsdörrarna typ det första hon gjorde när hon kom in i lägenheten. Har du inget jag kan fotografera dig i? gastade hon åt mig i köket. Sedan är hon igång, min lilla fotograf och styllist, då gäller det bara att lyda och göra som hon säger. För mig är det ju toppen att ha bilder att plocka fram de dagar då jag lullar runt här hemma och vilar handen, så jag lyder gladeligen. 

Först ut var min nya Noa Noa tröja från Nordljus
Å, vilken mysig tröja. Har du ett par höga trullor och ett par stickade strumpor?
Några svordomar senare hittade jag strumporna och vi kunde sätta igång med en kopp te i högsta hugg.















Åh, jag älskar den där tröjan. Maken till mjuk tröja har jag aldrig varit med om. Och hon, den där fotografen, det finns ingen som hon. 








Emma på besök

Linne // Jeans



Vad som hade kunnat bli en helt vanlig lördag blev en alldeles ovanligt bra lördag då jag fick besök. Och inte vilket besök som helst heller, nej det var ju hon som kom, väldens bästa Emma.  

Hon kom med bubbel i en påse och sa Idag ska vi bara njuta. Och det gjorde vi också. Satt länge och åt sallad på en uteservering, njöt av att solen värmde och pratade om mest ingenting. 

Sedan promenerade hemåt och pausade för att Emma skulle få fotografera. Det är ju så lätt att bli hemmablind, jag har ju sett de där lutande korsvirkeshusen sedan barnsben och stannar allt för sällan upp och beundrar rosorna som klättrar på husväggarna. Då är det bra att ha sällskap med sig, som inte är blind för allt det där vackra, så att man liksom får se det genom någon annans ögon.

 För visst är här vackert, det är här. 










Vad som mer är vackert är hon, Emma. Inifrån och ut. Men det är en helt annan historia, att ta i ett helt annat inlägg. För jag skulle kunna skriva en hel uppsats om det där, glädjen över att ha henne i mitt liv. Tacksamheten. Och det ska jag göra någon dag, skriva det där inlägget, om tacksamheten. 
Men inte idag.

 Nu väntar glass, dulce de leche och White Collar på Netflix. 






Väntar besök





Lördag. Och jag ska få besök idag, det vet vi ju alla hur mycket jag älskar; att underhållningen kommer till mig istället för tvärtom, det är så mycket snällare mot min arm. 
Så när Emma smsade igår och frågade om jag ville ha besök trodde att hon hade tappat förståndet, det vill jag ju alltid. Och på den vägen är det.
Så nu sitter jag här, sömnig efter ett par nätter med allt för lite sömn men taggad för en härlig dag med en av de bästa människorna jag vet. 

Och bilderna i inlägget har hon tagit, världens bästa Emma. Håll tillgodo!

























Kofta // Jeans // Armband // Skor (köpta i våras i en butik i Ystad)



Önskar er en riktigt fin lördag allihop!