När man tror på sommaren

S-o-m-m-a-r, känner ni det? Jag vågar knappt skriva det, men visst känns det som om det ska bli en riktig sommar i år? De senaste två somrarna har ju inte varit mycket att hänga i granen. Men i år, jag tycker att det ligger i luften; löftet om en fin sommar.

Det kan vi väl vara värda tycker jag. Vi lever ju mer eller mindre för sommaren, under de där mörka månaderna så är det tanken på daggen i gräset en sommarmorgon, solens värmande strålar och de där ljusa kvällarna som håller oss uppe. Som får oss att vilja fortsätta kämpa när februari har oss i sitt kalla grepp och när det blir snöstorm i mars. Det är under de här månaderna vi lever upp, livet känns med ens lättare när vi kan hänga in den tunga vinterjackan i garderoben och leta fram flipflopsen. 

Ja, hyllningen till sommaren kan göras hur lång som helst och jag hoppas verkligen att känslan i min mage stämmer, att vi ska få en riktig sommar-sommar, för första gången på riktigt länge. Som de där somrarna man minns från när man var liten, jag kan inte minnas en enda dag med dåligt väder från mina sommarlov, det känns som att det var strandväder varje dag. Så var det väl förstås inte. Men det visar ju bara ännu mer hur viktigt det är med en riktig sommar.

Om det blir en sommar-sommar i år, det återstår att se. Men jag väljer att tro på magkänslan och skulle det inte blir så, så passar jag i alla fall på att njuta varje fin dag som bjuds. Som idag, idag är det sommar och jag ska packa ihop mina saker och bege mig hem till Fru Sederblad. Hon har lovat att servera mig mängder med glass och ta hand om mig så att jag inte sliter ut handen till midsommar, det tycker jag låter som en bra plan.