När man samlar kraft

Oj vad de senaste dagarnas passivitet har var nödvändiga. Det har varit mycket nu sedan en tid tillbaka och jag har precis hunnit återhämta mig från en handbaksmälla innan det var dags för nästa äventyr. Det har varit sömnlösa nätter och kroppen har gått på reserv. Därför bestämde jag mig i fredags för att det var dags att återhämta sig ordentligt, samla kraft ordentligt. Så helgen har jag spenderat hemma, inte lämnat lägenheten mer än för korta promenader med Abbe. Och jag har till och med fått sova lite, eftersom smärtan blir mindre när jag inte rör mig.. Och sömn gör verkligen underverk, även i om det bara är en stund här och där. Idag åkte jag hem till mamma och fortsatte att vara passiv fast i en solstol i trädgården med en påse frysta ärtor på handen, det var härligt men nu är jag åter placerad hemma i soffan, med en Abbe på magen och ärtpåse på handen. 

Ge mig ett par dagar till sedan är jag redo för äventyr igen. I lagom doser.