När man är tillbaka


Hej alla fina! 
Jag försvann ett tag. 
Det blev någon slags urladdning att publicera det där inlägget om min skada, luften bara gick ur mig och jag visste inte riktigt hur jag skulle fortsätta därifrån. Alla era kommentarer gick rakt in i hjärtat på mig och jag behövde nog bara få smälta allt i lugn och ro. Alla fina ord. 
Jag kommer att svara på era funderingar i ett eget inlägg i veckan. 
Men så länge, Tack för era ord! 
Minst sagt överväldigande. Rakt in i hjärtat.  

7 kommentarer:

  1. Vilka sötnosar :-D Kan tänka mig att det var omtöcknande. Kram på dig!

    Och snart Go 1:a advent!

    SvaraRadera
  2. Dessa sötnosar:) De är verkligen fina ihop! Fint att du berättade vad som har hänt dig, och det är klart att det behöver lite tid. Nu vet vi, så då kan vi ju sluta undra vad det nu kan vara!

    Ha det fint
    Pia

    SvaraRadera
  3. Gulliga hundar och en jättego' tjej som delar med sig av sitt liv!!

    Kramar

    SvaraRadera
  4. Så fina de är tillsammans!

    SvaraRadera
  5. Så otroligt starkt av dig! Imponerad!!!

    SvaraRadera
  6. Jagcamilla: Visst är de söta!? =) Go Advent på dig med, kram!

    Pia: Ja, bästa kompisarna =)

    Cilla: <3

    Maria: Ja, de är verkligen bästa kompisar de där två =) Härligt att se!

    Catinca: Tack.. <3

    SvaraRadera
  7. Vilken gripande historia jag läste precis. Min ord känns ytterst futtiga i sammanhanget. Tänk hur snabbt allt kan förändras... Många många kramar

    SvaraRadera