När man hälsar välkommen!

Här har jag suttit hela förmiddagen och stirrat på besöksstatistiken och fått lite skrivkramp. Det är förstås så himla roligt att fler hittat hit. Men jag måste ändå erkänna att tanken på att ni plötsligt blev så många (tackvare Tindy, Fru Sederblad och Emma) är lite svindlande för en Enarmad bandit som jag. Allt jag kan säga är därför: Välkomna hit och Tack för alla kommentarer ni lämnar, jag blir så löjligt glad för varenda en. Verkligen löjligt glad.

Idag var min tanke att ta en fika och prata lite viktigheter med en fining på stan. Men det var inte alls vad min arm hade tänkt sig, så jag får väl lyssna på den och stanna hemma och vila istället. Jag tror jag ska börja med att ta ett bad och göra världens hårinpackning. Jag har nämligen försökt ignorerar det faktum att Emma hällde i en halv burk Dust it och tuperade det till oigenkännligt vid lördagens fotografering. 

Nu ska det alltså ge sig, kommer det hjälpa med enorma mänger inpackning och tålamod med kammen eller kommer det att behövas en akut frisörtid? Den som lever får se.