När man räknar ner


Tre dagar kvar. Tre ynka dagar. Sedan kommer han hem för lite jul-ledigt. Min lillebror. 

Var är den lille skiten? undrade jag när jag två år gammal och lagom stolt spatserade in på bb för att titta på honom. Min lillebror. 
Nu är han inte så liten längre. Nu är han två meter lång och har biceps som är ungefär fyra gånger mina. Men ändå är han lillebror. Min lillebror. 

I helgen såg jag en web-sändning av när han spelade match. 
Det är nämligen det han pysslar med där borta i grannlandet. Spelar handboll. 
Och ja, jag är fortfarande lika stolt som den där februaridagen på bb. Om inte stoltare.


(Som den uppmärksamme ser så är bilden tagen innan den 25/5 2011, medan jag fortfarande hade två händer att lyfta Abbe med. Det innebär också att lillebror ser just liten ut, i alla fall i mina ögon.)

9 kommentarer:

  1. Mina finaste två <3 Jag längtar också jätte jätte mycket! Kram mamma

    SvaraRadera
  2. Åh, vilken fiiiiin lillebror till en alldeles fantastisk storasyster :)

    Riktigt fina är ni båda!

    Vi saknar dig. Mycket.

    Kramar & mwaaaaah!

    SvaraRadera
  3. Åhh, Nicole! Så underbart skrivet om din goa lillebror!
    Jag förstår att ni längtar!
    Jag hoppas att din smärta har minskat.
    Kramar

    SvaraRadera
  4. Är något speciellt med en lillebror! Ha en mysig jul :)

    SvaraRadera
  5. Förstår att du längtar! Min syster som jobbar i Holland för tillfället kommer hem till Sverige på fredag, så det blir stor reunion för oss med. :D Kram

    SvaraRadera
  6. Härligt inlägg!!<3

    SvaraRadera
  7. Mysigt med småbröder!:) Jag har två och i år ska vi fira jul tillsammans allihop för första gången på väldigt många år. Ska bli väldigt mysigt!:)
    Kram

    SvaraRadera