När man har haft den bästa av kvällar


Det känns som om jag skriver det här efter varje kväll med de där tjejerna, men HERREGUD vilken kväll alltså. Så vansinnigt roligt. Värdinnan skrev på facebook att hon var öm i kroppen av allt skratt. Jag har ont, på riktigt. Kanske mest i armen som inte klarar av så mycket skrattande. Ni förstår, det är inget sånt där försiktigt fnissande när man träffar de här tjejerna. Nej, man måste liksom vika sig dubbel och dö lite av skratt varje gång någon öppnar munnen, så kul är det.


Och maten... Ja, vad säger man? Jag är fortfarande så mätt att jag knappast kommer att behöva äta mer i helgen, men ändå skulle jag inte tacka nej om någon erbjöd mig ett sånt där knyte med fetaost och mynta. Eller en falafel med någon god röra att doppa i för den delen.  


Världens bästa kväll, igen. Som avrundades med rumpvärme och lite allvarligare samtalsämnen i fru Sederblads bil påväg mot stationen för nattåg hem. 



2 kommentarer: